Idag är det 20 år sedan min pappa dog.
Han var född 1922 och här skulle jag tippa på att han är ett par år....
Tillsammans med sina föräldrar. Min farfar och farmor alltså.
Två personer som jag aldrig hann träffa då de dog 10-15 år innan jag föddes.
Pappa blev bara 71 år. Efter en stroke några år tidigare tappade han livsgnistan. Och sedan kom då hjärtinfarkten.
Och den dagen han dog och jag var på väg från lasarettet, fick jag se att alla flaggor var hissade överallt.
Det är ju kronprinsessans namnsdag den 12 mars.
Men den dagen 1994 kändes det bara väldigt konstigt med alla flaggor i topp. Idag känner jag bara stolthet att det är just en allmän flaggdag på hans dödsdag.
Då påminns du varje år och minns!
SvaraRaderaKram
Vissa dagar etsar sig för alltid in i minnet.
SvaraRaderaKram
Ja vi grattar väl Viktoria då i dag..Visst är det sorgligt och tungt när ens föräldrar dör bort ifrån oss,min far blev bara 54 år,,men mamma fick vi ha kvar tills hon blev 93 år..Haé Kram.
SvaraRaderaFörstår att det kändes konstigt med flaggningen. Tiden går fort. Tjugo år rinner iväg. Min pappa var född året innan. Jag fick heller inte träffa mina farföräldrar. Det är en nackdel när man är ett slags sladdbarn. Kram Bosse
SvaraRaderaMin far var född år 1921 och dog ungefär samtidigt som din pappa. Trots att åren går så minns man dom. Särskilt på deras födelsedagar
SvaraRaderaJa, det är ju för sorgligt när nära och kära går bort. Min mamma gick också bort -94 och pappa 2002. Sedan dess är jag äldsta levande generationen så att säga.
SvaraRadera