För 34 år sedan kom en stor liten tjej till värden!
Hon spjärnade emot i det längsta. Hon lade armen som ett skydd runt huvudet som hon ville säga: Jag vill inte, jag vill inte!
Barnmorskan och biträdet låg över magen på mig och tryckte ut den envisa ungen. Resultatet blev ett brutet nyckelben på henne.
Envisheten har hängt med. Men lika envis som hon kan vara, lika glad och god är hon! Hennes envishet har tagit henne framåt. Pluggar nu till sjuksköterska och mammahjärtat håller på att svämma över av stolthet över denna "unge"!
Hon är mitt mellanbarn. Och typisk sådan.
Hon har två lika underbara syskon. Alla så olika. Och jag är lika stolt över dem alla tre!!!!
Där är jag nog inte helt olik någon förälder i hela världen :-)
HÄR kan man läsa om ordningen i en syskonskara. Tycker att det stämmer väldigt bra.
Hej du,,Ser att du haft fullt upp,,det fina påskvädret vi fick håller i sig än,,skönt..Nu ska jag börja ladda för Cypern,,hoppas på 2 härliga veckor..Haé Kram.
SvaraRaderaVisst är det härligt att följa barnen i deras uppväxt!
SvaraRaderaSedan kommer nästa generation!
Kram
Grattis till dottern! :-)
SvaraRaderaJa jisses vad åren med barnen rusar på. Som jag har letat efter liljekonvaljer här i backarna, men snart så och dina är fina. Ha det gott / Anna
SvaraRaderaGrattis till henne! Och till dig som har fått fina barn
SvaraRaderaHon är ungefär i samma ålder som min son. Han är lillebror och visst ser man att storasyster och lillebror utvecklas olika. Jag vet själv hur det är att vara storebror med tre syskon.
Ursäkta att jag fattar långsamt men vem bröt nyckelbenet? Barnet eller barnmorskan?
Hoppas att du får en fin dag i det härliga vårvädret som vi har!
Nu sitter jag och läser i din blogg, hittar så mycket intressant att det tar nog en längre tid än jag tänkt. måste ta det i omgångar. Ha det nu bra i det vackra vädret. Vi ses.
SvaraRaderaInger Marianne.
snart har jag läst allt kramis
SvaraRadera