måndag 16 december 2013

Barnkalas som går i arv...

Det har varit mycket uppmärksamhet i media om ett barnkalas i Norge. Två bröder som bjudit flera kompisar på kalas och INGEN kom. Nu har jag inte följt det där så mycket. Vet inte riktigt vad det handlade om.

Men i helgen hade yngsta barnbarnet Fröken L som fyllde tre år och hade sitt "riktiga" första barnkalas kan man väl säga. Och kalasande kompisar kom.

Och nu fick jag också reda på sådär ett trettiotal år senare vad hennes mamma hade uppskattat på sitt eget kalas! Lekar som nu går i arv.... och jag blev involverad som manusskribent....

Det första barnen får göra är att rita på bordet då de kommer!!

Jojomensan. På det här kalaset får man rita på bordet men bara HÄR och bara på KALAS!

Man täcker bordet med en pappersduk. Så får barnen rita på den plats som man skall sitta. Då kalaset är slut klipper man ut deras teckning som de får ta med hem. (Rulla ihop den och sätt ett fint snöre om.)
Det är förunderligt så försiktig de äter för att inte kladda ner sin teckning då de får reda på vad som kommer att hända med den :-)

Sedan var det då det jag blev involverad i.

SKATTJAKTEN.

En historia som en vuxen leder. Allt utan en massa rekvisita. Bara på låtsas... Och här sätter bara fantasin gränser på vad man kan hitta på.

Men det gäller att den vuxne också kan leva sig in i jakten!
Man får smyga för att inte skrämma djuren i skogen, man får hoppa på stenar i bäcken för att inte bli blöt om fötterna, Men så kommer man fram till ett djupare vatten och man måste ta av sig kläderna, lägga dem på huvudet och vada över. Klättra uppför ett brant berg... stampa med fötterna för att skrämma ormar...

Ja det går att hitta på allt möjligt. Bara fantasin sätter gränser.

Och till slut kommer man då till skatten.

Den här gången låg en kartong under en filt... Man måste lyfta på "grästorvan" för att hitta "skattkistan". Så är det upp till var och en vad man ger för "skatt". Jag blandade till mina barn... någon frukt och lite godis och så även en TANDBORSTE!

Allt det här gjordes inomhus. Utomhus kan man kanske även gräva ned skattkistan i en sandlåda tex. Det gjorde jag för mina barn som är födda på sommarhalvåret.










9 kommentarer:

  1. Vilka bra tips för barnkalas! Man vet aldrig om man får ansvar för dett igen . Det skulle i så fall vara med barnbarn. Skattjjakt brukade vi ha för påskgodiset

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag hade också skatt jakt för påskäggen.. men då var de äldre och läskunniga, så då fick de följa gömda meddelanden...

      Radera
  2. Tack för tipsen!
    Vi skulle kanske prova lite skattjakt utomhus!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller så gör ni Amos Perssons skrubbleken..http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4277&artikel=4964216
      Passar kanske bättre för vuxna :-)
      Kramar

      Radera
  3. Vilket härligt kalas! Det fodras nog att en vuxen styr upp det hela, och barnen gillar i regel när vuxna är med och leker....i varje fall fram till en viss ålder. Kram

    SvaraRadera
  4. Ja man får ha lite fingertoppskänsla där.. När det gäller att som vuxen hålla sig undan på kalasen :-)

    SvaraRadera
  5. Fiffigt med att få rita på bordet :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en spännande upplevelse för barn kan jag lova :-)

      Radera
  6. Mysigt kalas! Jag minns att vi ofta hade skattjakt. Men då blev man guidad av ritade ledtrådslappar som en och en tog skattjägaren vidare, ett steg i taget.

    SvaraRadera