Som jag skrev redan i förra inlägget. Klart jag INTE ger upp då det gäller mitt manus.
Jag ser det här som en jättebra skola för att utveckla skrivandet.
Gick en skrivarutbildning för några år sedan och just det här som jag får uppleva nu saknade jag på den utbildningen.
Nu får jag veta vad som är bra och vad som inte är så bra, eller mindre bra. men framförallt VARFÖR! Även det som är bra alltså. Och tips och råd på vad jag kan göra med texten. Lite nya infallsvinklar helt enkelt. För att träna och se hur en text kan förvandlas.
För att rensa tankarna lite idag...
Så målar jag lite....
Å så virkar jag lite..
På den nämnda skrivarkursen jag gick berättade en av lärarna, att Torgny Lindgren (om jag minns rätt) gjorde allt möjligt praktiskt medan han funderade på sina manus till böckerna.
Han högg ved blandannat. Och medan han högg "skrev" han. Han hade till slut HELA manuset klart i huvudet med repliker och allt innan han satte sig och skrev ned det.
Men jag behöver den här praktiska verksamheten för att RENSA hjärnan lite så den kan fyllas på nytt, med nytt och på nytt sätt!
Vi jobbar alla olika och det gäller att lära känna sig själv, vad som fungerar bäst.
Jag tänker,( " skriver " ), bra när jag promenerar eller cyklar!
SvaraRaderaKram
Jag får de bästa idéerna på mina skogspromenader :)
SvaraRaderaDet är klart du inte ger upp :)
Kram
Jösses, vilka möjligheter! Jag som älskar att stå på vedbacken och klyva ved eller spänta stickor. Kanske jag kommer i stämningen och får klart med någon av mina tre böcker...eller också inte...
SvaraRaderaMina bästa tankar och idéer kommer på nätterna eller när jag precis ska sova. Otaliga är de gånger då jag rusat upp för att få ner det på papper. Annars kan det vara borta på morgonkvisten. Problemet är att jag blir så pigg efteråt. Alla sätt är bra utom de dåliga. :) När man får flow är en underbar känsla. Synd att kroppen måste ha näring med jämna mellanrum. Kram
SvaraRaderaPs. Det verkar riskabelt att hålla på med en yxa samtidigt...
Nej, nej klart att du inte får ge upp.
SvaraRaderaSkriv, skriv och sen virkar och målar du fram alla dina manus,
tankar och ord kommer nog vid jobb.
Jag som alltid, innan sjukdom, älskat att just jobba med ved, VET att det var så givande för tankarna, och jag skrev ofta mina kåserier just då.
Tack för din kommentar hos mig!!
Starkt av dig att inte ge upp! Det är nog inte lätt att få böcker utgivna. Jag ser att många bildar egna små bokförlag för att få ut deras alster. Har du funderat på det?
SvaraRaderaSå klart du inte ska ge upp, men jag förstår dig. Det kan behövas ny input för att komma vidare. Fast jag tyckte det var svårt att skicka iväg manuset till en lektör, jag kände mig liksom naken... Men heja dig!!! Det kommer att gå jättebra!
SvaraRaderaVad spännande att skriva!!! Lycka till!
SvaraRadera