fredag 23 november 2012

Historieätarna

Följer programmet Historiätarna på TV. Igår handlade det om 70-talsmaten.

Det var på 70-talet jag fick eget hushåll. Flyttade hemifrån i början av sjuttiotalet. Landstinget hyrde ut rum i korridor. Det var jag ju så van vid efter att ha gått två år på folkhögskola. Där bodde jag ett par år innan jag fick min alldeles egna lägenhet.

Men i ärlighetens namn blev det inte mycket matlagande på något av dessa ställen. Jag gick till matsalen på arbetsplatsen och åt de dagar jag arbetade. De andra dagarna åt jag dagens på något utav lunchställena i stan.

Det var inte förrän vi fick vårt första barn född -77 som jag började laga mat hemma. Blev igår lite förvånad då jag såg att 70-talsmaten bestod av väldigt mycket konserver. Det har jag inte så mycket minne av. Inte ens pulvermos.

Men idag 2012 skall jag återuppliva 70-talet. Bara det att jag inte kan tänka mig att den här soppan fanns på burk då....


Ibland är det enkla gott nog :-)

Å så är det ju lite sherry i soppan också så här på fredagen.
Trevlig helg!

6 kommentarer:

  1. Nu är jag återigen tillbaka i bloggvärlden (och har varit det ett tag). Kul att du också verkar ha hittat tillbaka till bloggen igen. Hoppas allt är bra med dig och din familj? Hoppas det är ok att jag länkar dig (igen)? :) Kram och trevlig helg från Fröken

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du hittade hit igen! Det är HELT okej att länka!:-) Då skall jag genast hasta iväg till Frökens blogg.Har missat att du kommit igång med bloggandet igen du med. Hörs

      Radera
  2. åå, det missade jag. Såg första avsnittet och det var så intressant. Måste nog kolla ikapp på svtplay :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det måste du göra! Det handlar ju inte bara om mat det programmet utan man får ju reda på så mycket mer om just den perioden.

      Radera
  3. Jag har inte sett på historieätarna men har förstått att många gillar den serien. Vi var småbarnsföräldrar på 70-talet och jag tror att vi också åt mycket konserver, särskilt soppor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja Gunnar serien är bra. Och är man också intresserad av historia som jag är så är det så roligt. Allt sker ju lite med glimten i ögat.

      Radera