Ibland blir det lite avigt..

Ibland blir det lite avigt. Jag behövde göra ett snabbt besök i två affärer igår. Nu hade jag nog lite mer bråttom än nödvändigt....

Efter en timme hemma sedan märkte jag att axelklaffarna viftade som de inte brukar göra och gjorde då upptäckten.



Blusen hade jag satt på mig ut och in...


Kändes ändå inte lika skämmigt som den gången jag var på väg hem från skolan och fick se ett barn i sex-sjuårsåldern som sprang i ett vilt tempo körande en barnvagn (liggvagn) i slalom bland äppelträden i en trädgård. Ibland gick det på två hjul...
Ingen vuxen i närheten....
Låg det månne ett litet syskon i vagnen?
Jag ställde mig upp på tramporna för att försöka se bättre.

Då det plötsligt sade PANG och ett vansinnigt plåtskrammel hördes. som ett sådant där åskväder de framkallar på film.

Det var INTE från trädgården det var fån MIG.

Där stod jag med framhjulet inne i stålställningen med en stor fyrkantig vägarbetsskylt över styret!

Barnet med vagnen tvärstannade.
Okej, Jag hade uppnått mitt mål! Om det låg en bäbis i vagnen?? Har inte en aning. Jag hängde snabbt tillbaka skylten efter att ha backat ut cykeln och trampade fort från platsen.

Man var nog också lite mer känslig i den åldern för att göra bort sig.
Nu bjuder jag på det. En liten förvirrad snart 60-årig dam som springer runt med kläderna ut och in. Såg ingen som tittade efter mig heller. Var mest äldre kanske skumögda personer i affärerna samtidig med mig.