Påskvecka...

Då jag var liten bodde vi i samma hus som min mormor. Hon var frikyrklig och höll hårt på hur man skulle uppföra sig enligt kristendomen. Vi var fler barn i grannskapet som hade det så. Att vi bodde i samma hus som mor eller farföräldrar. Låter som man är född på stenåldern men det är ändå bara ca 50 år sedan....

Minn så väl just långfredagarna då vi var åthutade att man inte fick leka livliga lekar. Man fick inte gå in till varandra. Inga affärer eller kiosker var öppna. Och bara tråkiga program på TV. Kommer ihåg hur vi satt i vägslänten till riksvägen mellan Stockholm och Dalarna, det såkallade Masrallyt, som gick förbi hemma och tittade på alla bilar som åkte förbi. Det var den enda förstöelsen som var lugn nog. Tittade på påsklediga Stockholmare som åkte till sina stugor och släktingar över helgen. Där under en stor tall var det oftast barmark lagom till påsk. Låg i södersluttning.

Där satt vi och suckade. Ååååå vad låååååååååååång den här fredagen är. Förstår varför den heter långfredagen...

Nu känner jag att hela den här veckan kommer att bli lååååååååång för mig. För inte förränn efter påsk får jag min lilla bil. Som jag längtar. Och oj vad vi skall ut och åka. Min första biltur kommer att bli runt Fläcksjön och spana på fåglar. Se då tranorna anländer.. Kanske kunna öppna takluckan och insupa den speciellla vårdoften...