Min skolgång...

Min skolgång fortsätter. Idag har jag gjort andra uppgiften i LitteraturMagazinets skrivskola.

Det var en bild på en vind. Inte en sådan där som blåser utan en vind som ligger högst upp i ett hus under taknocken. En berättelse som dök upp bara man såg bilden... Skriva i femton minuter.

Idag gick de där femton minutrarna väldigt fort och det blev en väldigt kort berättelse. Jag TÄNKTE alldeles för mycket och för länge istället för att bara skriva på, som övningarna egentligen går ut på. Men skoj är det!!! Och att jag ändå har så mycket fantasi där uppe bland hjärnvindlingarna är skönt att återupptäcka.

Nu har de också lagt in en bonusövning!! Så bara att ta tag i den också...

Annars är jag nästan klar med sjalen som jag väver. Sedan skall här knytas fransar för glatta livet. Hade tänkt att jag skulle kunna sitta ute, men den där förbaskade blåsten som aldrig verkar vilja ge med sig. Ja den där vinden alltså! Den som inte ligger under taknocken. Nu får den väl ändå ge sig.