Nu skall jag bli lite allvarlig så här på fredagen.
Jag bor 15 mil från min mamma som nu är 87 år. Hon har alltid varit pigg och "i farten" För tio år sedan började hon tjata på sjukvården att hon hörde dåligt och ville prova hörapparat. De gjorde tester och sade att den lilla hörselnedsättning hon hade renderade INTE ett behov av hörapparat. Det här var något man får räkna med då man blir äldre.
Så har hon sedan något år tillbaka klagat över att hon tappar ord.. inte till sjukvården dock.
Så förra året blev hon så dålig. Orkade inte anstränga sig. Blev andfådd för minsta lilla och dålig kondition hade hon absolut inte. Hon har alltid varit duktig med sin motion och cyklat över hela staden. Så att något var fel det förstod hon, gammal sjuksköterska som hon är. Hon sökte vård och de undersökte henne, skickade henne vidare men ingen kunde säga riktigt vad det var...
Så skulle de skicka henne på datortomografi av hjärtat. Remissen blev liggande någonstans på vägen. Då var hon så dålig så hon fick lov att vila på ett trappsteg på yttertrappan som innehåller 15 trappsteg. Då tröttnade min underbara svägerska som bor i närheten och ringde sjukvården.
Då blev det fart och det visade sig då hon kom in att det var hjärtsvikt. Hon blev inlagd för inställning av medicinering. Nu mår hon väldigt bra. Men fortfarande har hon besvär med orden. Det har varit jobbigt att prata med henne i telefon då hon inte hört vad jag säger. Hon tappar ord. Blir nervös över det och börjar staka sig ännu mer.
Nu har det forskats och för ett tag sedan hörde jag att dålig hörsel hos äldre kan påskynda Alzheimer... Då hon låg inne gjordes också ett Alzheimertest som visade att hon hade en begynnande sådan... Kanske, kanske den inte galopperat om hon från början fått sin hörapparat...
Nu har jag istället börjat brevväxla med henne. Jag skriver brevet på dator så det skall vara lättläst. Hon tycker det är roligt att få breven. Hon sparar dem och läser dem om och om igen. Ett samtal försvinner på en gång. Hon kommer inte ens ihåg vad vi pratat om i början av vårt samtal ibland.
Själv tycker jag också det är roligt att få hennes brev.
Även jag glömmer ibland och kan ta fram breven och läsa omigen.
Ha nu en alldeles underbar helg. Här skiner solen och det blir nog sista helgen med de vackra löven på träden. För sedan skulle nattfrosten komma tillbaka...
Oj, vad klokt av dig att komma på iden att skriva brev istället. Kanon!. Så synd att man måste vara frisk och orka tjata för att få den vård man behöver. Du är en fin dotter som din mamma säkert är så stolt över. Ha nu en skön helg. Kram på dig.
SvaraRaderaJa! Är riktigt stolt över att jag kom på det. Annars skriver jag mest mejl till folk. Men mor har ingen dator... Och det är bror och svägerska som har fått tagit största ansvaret för henne då de bor så att de åker förbi hennes hem nästan varje dag... Så tacksam mot dem.
RaderaDet är så trist att gamla människor så ofta blir nonchalerade inom vården. Det är knappast en nyhet att ju äldre man blir desto mer krämpor får man. Vilken tur att din mamma har människor som bryr sig om henne. Tyvärr en lyx för många äldre. Kram
SvaraRaderaPrecis. Och kanske många läkare inte hinner ta sig tiden att LYSSNA riktigt på dem heller.
RaderaVilken bra ide att skriva. Kanske hon behöver läsa några gånger för att det skall fastna i minnet. Min mor som gick bort för några år sen hade glädje av ett bilcollage av släkten som jag gjorde
SvaraRaderaJa det där med bilder är också en jättebra grej. Brukar klistra in någon bild i breven till henne också. Går ju så lätt nu med datorn. Har dragit ut bilder till henne på barnbarnsbarnen som hon samlat i en pärm som hon alltid har framme. Så sitter hon och bläddrar och pratar med dem:-)
SvaraRaderaTrist när äldre inte får någon respons när de behöver hjälp!
SvaraRaderaDet är väl det man har att vänta sig, hopas det dröjer!
Trevlig helg önskar vi som troligen upplever sista helgen i Stockholm på länge!
Kram
Vad gulligt av dig att skriva brev och vilken bra idé. Själv har varken jag eller min man några föräldrar kvar i livet. Ja sjukvården idag är inget vi kan skryta om idag, den är betydligt bättre i länder som USA, Portugal, Spanien och Tyskland. Dessutom är den väldigt dyr idag mot för i andra länder. När man läser i tidningarna om gamla damer på över 90 år som ska slängas ut från sina hem ....ja då undrar man vart har den mänskliga värmen och empatin tagit vägen. Jag beundrar de som idag tar hand om sina gamla och bryr sig om dem. Tänk om alla, som har långt till sina anhöriga, gjorde som du, skickade brev och fotografier, då får de lite mening i tillvaron.
SvaraRaderaKväller,,Ja men nu får du vara nyfiken ett antal dagar,,jag ska göra ett blogginlägg när jag är klar..Funkade bra med ett glas rött..Haé Kram.
SvaraRaderaDet är jobbigt när föräldrarna blir sjukliga och man bor så långt bort. Själv hade jag 80 mil till min mamma när hon drabbades av en stroke. Mycket resande blev det, och självklart telefonkontakt varje dag.
SvaraRaderaHoppas det går bra för din mamma!
Kram
Det var inte så svårt att påta,,jag fann instruktioner på you tube,,sen var det bara att sätta igång och tillverka brädan,,var riktigt kul..Så tillverka en du,,sen är det bara att Påta på..Haé Kram.
SvaraRaderaVilket tragiskt, men samtidigt underbart inlägg!! Härligt med dessa brev!! Perfekt sätt att kommunicera på vid sådana här omständigheter! Tråkigt med turerna inom sjukvården! Man vill ju inte tro att äldre icke hörsammas vid läkarbesök, men ibland får man ju sina funderingar. Jag jobbade tidigare inom geriatriken och kan verkligen sakna det! Många kul anekdoter fick man ju höra då, och jag som älskar historier (ju mer absurda, desto bättre).. :)
SvaraRaderaMors,,Lite krångligare med två färger,lite mer skärpt annars blir det lätt fel..Haé Kram.
SvaraRaderaMors,,Det blir till att hålla tungan i rätt mun,när man har två garnnystan att hålla reda på,,men det går bra,tror jag..Haé Kram.
SvaraRaderaJa det går faktiskt riktigt bra,,blir lite trådtrassel ibland som jag får reda ut,men det går framåt..Haé Kram.
SvaraRadera