Varför gömmer sig barn...

Såg på Aftonbladets sida på förmiddagen hur ett 1,5-årigt barn var försvunnen från ett dagis. Nu är han återfunnen Tack och Lov!

Någon som vet och förstår varför barn gömmer sig då man letar efter dem... Gäller mest barn under tre år. Är det våra oroliga röster som ställer till det i hjärna hos dem.....

Då min yngsta dotter var ca 2,5 år lyckades hon låsa ut mig på balkongen. Det var en dörr med en sådandär flärp som man trycker ned. Lätta att trycka ned men jättesvåra att dra upp igen. Och det är väl det som är meningen. Det skall vara barnsäkert så inte barn kan ta sig ut. Hon försökte först men då jag började försöka förklara genom fönstret hur.... Ja då kröp hon under sängen!!! Och kom inte ut därifrån.

Som tur var hade jag husnycklarna i fickan. Men oj vad länge jag fick vänta innan någon gick förbi som jag kunde hejda och kasta ned nycklarna till så de kunde gå in och öppna balkongdörren åt mig.

Min dotter... Ja hon låg kvar under sängen.... länge efteråt också.

Barn i den åldern är ju rätt äventyrliga av sig också. Och odödliga! Grannarnas barn försvann från området efter ett missförstånd mellan föräldrarna då den ena trodde den andra hade uppsikt över barnen. Resultatet. Ingen hade kollen just då. Alla andra grannar hjälpte till att leta. Till fots och per cykel. Så kommer en hundägare uppe från motionsspåret i den närliggande skogen. Han förstår att alla människor verkar leta efter barn.

Han hade mött två små treåringar med varsin liten skottkärra i spåret och frågat var de var på väg då han inte såg några vuxna i närheten. Han var på väg till dagiset som låg bredvid bostadsområdet för att fråga om de saknade några små pojkar.

Vad han fick för svar av pojkarna...

Vi skall gå till Norrland för att plocka blommor, svarade de glatt!